jag hoppas du inte alls har det bra
Aj mitt hjärta. Det gjorde så ont där plötsligt. Jag fick ett sådant hugg där runt hjärtat. Nu precis. Ont gjorde det. Jag kände det som fysiskt. Faktiskt. Ontet. Men jag är ju så känslig nu för tiden. J frågade melankoliskt i helgen om jag är olyckligt kär i någon. Och det är jag ju definitivt inte. Det där är en two way street. Jag har som lite bröstvärk bara. En liten nagel mitt emellan lungorna. Bakom bröstbenet. Och den ligger där och skaver när jag andas. När jag ska sova är det svårt att vrida på sig. För den där lilla biten är i vägen. Och det känns som att man brutit något. Ett ben eller så. Efter några dagar kan man ligga stilla och inte känna just något. Men om man börjar vända på sig, går det som ilningar längs det där såret inuti kroppen. Säger åt dig att ligga alldeles stilla. Och tänka på något annat.
Jag hoppas du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.
Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund...
Jag hoppas du inte får en blund!
//
