nu äre freda
Nu är det faktiskt fredag eftermiddag. Det skulle man aldrig trott. Fredagar är så härligt för man kan tillåta sig själv att släppa själva levandet en stund. Inte konsekvensbedöma lika hårt. Bulle? Ok, jag kan promenera hem sedan. Ett glas vin till? Nej, jag ska upp tidigt imorgon. En kyss kanske? Nej tack. Reglerna är att man inte blir upphånglad i en fuktig tunnelbanevagn en grådaskig tisdag. Tyvärr är reglerna sådana.
Men idag spelar inget av det någon roll. Idag botar jag huvudvärken med vin, glögg och mobilen som en snuttefilt innan Vassa Eggen med A och tanterna.
//
Hej.
Jag har bara läst de senaste inläggen, men du har rätt. Det låter sorgset. Jag tror något gick snett i mars 2005. Jo, så var det! Vet du varför? Jo, för du lämnade mig! Tänk vad vi skulle haft det bra du och jag om vi fortfarande bodde tillsammans. Du kunde hacka på mig för min oförmåga att laga mat (detta har dock ordnat upp sig! Jag är numera grym på mat, eller jag är i alla fall en 7:a) och jag skulle hänga i din dörröppning och prata. Varför känns det som att den tiden är tusen år bort? Saknar det ibland. :-)
