presentutdelning
Det finns en grej som R brukade säga. Ja, när han var arg alltså. Och ledsen. Tror det var i Vitabergsparken någon gång i somras. Han sade att jag tar hela min ångest och lägger den i knät på folk. Och syftade då på sig själv. Han illustrerade det med att någon lyfter ett paket och lägger det i någons knä. Ett jättejättestort paket. Sådana där paket man drömde om att få på julafton när man var liten. R tog emot paketet och öppnade det. Det var felet ha n gjorde mot sig själv.
Ikväll har den här paketutdelningen nått helt nya höjder. Och det hjälpte precis lika mycket nu, som det brukar göra. Det vill säga inte ett dugg. Men jag vet någon som inte kan sova inatt. Ja, mer än mig alltså.
//
Kommentarer
Trackback