det blir liksom inte bättre....
Jag är så nervös så jag nästan dör. Jag hade hoppats på lite koncentrationsförmåga (har jag någonsin kunnat koncentrera mig egentligen) idag men icke. Tvärtom. Jag går omkring här i lokalerna och mår ganska bra. Jag pratar med vd: n på grannföretaget och hälsar och skrattar. Jag klagar lite distanserat på det tråkiga vädret och jag undrar högljutt när det blir fredag, inspekterar vinbeståndet i skafferiet och smider lyxiga lunchplaner med förtvivlad kollega. Därefter planerar jag i det närmsta att köpa skor. Dussinskor. Skor som kvittar.
Jag har bokat möte nu inför eftermiddagen. Det har jag. Och väntar på mailet där min nya chef berättar för mina gamla kollegor om vad som hänt och vad som ska hända. Samtidigt smyger folk omkring här och kastar oroliga blickar åt mitt håll. Vad mycket hon pratar i telefon, säger de. Och varför stänger hon in sig i konferensrummet så fort det ringer? Vad lite mail hon skickar och det var väl självaste fan vad mycket hon skriver. Vad skriver hon egentligen? Som aldrig skickas?
Jag har h u r mycket som helst att göra idag egentligen. Det är det allra värsta. Men nu ska jag nog spotifya lite. Skicka en låt till någon. Kommentera någons irriterande status på facebook och skriva checklistor i min nya kalender.
//
