dö av lungpest inte det sämsta
Nu faller det liksom ihop som ett korthus. Alltihopa där hemma. Samtidigt går det fantastiskt bra. På jobbet. Just nu. Hej karriär, bonus varje månad och lysande utsikter för de närmsta åren. Kompis, det går bra nu.
Snart ska jag skicka ut det där. Kompis det går bra nu - mailet till resten av organisationen.
Men mitt privatliv. Det faller som ett korthus. Jag vänder ut och in på mig själv. I mitt eget huvud. Men det kommer tydligen ut som en vidrig soppa. Jag är en vidrig person. Elak, beräknande. Kallsinnig.
Ni vet hur man gör ibland, när man liksom sväljer och tänker - nej, men okej. Jag får vara ensam. Det är bara jag. Jag lever åtminstone. Jag får aldrig uppleva det som jag en gång haft igen. Men nu får jag bita ihop och sitta här i min dammiga dammsugslösa lägenhet och frysa varje gång jag kommer ut ur duschen för att jag inte har någon morgonrock. Jag får härda ut. Så tänker jag ibland. Så blir det säkert inte.
Men det är inte bra nu. Inte bra.
//
Sluta deppa nu. Du är frisk och du har en familj och du har kompisar och pengar och en kappa som du tjatar om hela tiden. :-) SLUTA DEPPA NU!!!
Upp med hakan.
